Tokig mamma

Min underbara dotter är så otroligt lik sin far i mycket men speciellt när det gäller sömn. Moa är grymt kvällspigg och kan vara vaken länge, hon somnar helst på soffan till något teveprogram och när hon väl har somnat krävs det mycket för att hon ska vakna. Hon ÄLSKAR att sova middag och kan springa och gömma sig bara för att få en blund. På morgonen har hon ett gräsligt humör och vägrar öppna ögonen för än det är absolut nödvändigt. Det bästa som finns är att krypa tätt, tätt och bara slumra i flera minuter.

Igår somnade hon i bilen och fick sin middagslur vilket innebar att tösen hade aningens svårt att somna in i normal tid. Jag tror klockan var runt 21 när det blev lungt och stilla i hennes rum. När det var dags att vakna vid 06.00 var hon halvt medvetslös och både jag och Martin fick göra vårt yttersta för att hon skulle vakna. Jag pussade, strök kinden, pratade och busade men jag fick bara en massa mutter och gnäll till svar. Sen efter många försök kom tecknet på att MoaTösen hade vaknat......ett ganska tyst fniss och orden (ögonen är fortfarande stängda):

- Mamma, du är tokig!
- Pappa, säg att hon är tokig

Lyckan var gjord och jag kunde glatt trava iväg till bussen.