2010

Gott Nytt År!!

2010 kommer bli ett underbart år

Underbar

Vilken fantastisk film!
Det var länge sedan jag njöt så i en biosalong.

Livet går vidare

Jo, så är det. Känner mig lugn och rofylld då jag har kommit fram till att det inte spelar någon roll. Jag hade kunnat göra vad som helst och resultatet skulle bli exakt det samma. Inte förr men nu. Så...då det är lönlöst att stirra sig blind går jag framåt, ensam.

I morgon säger jag hej då till mina älskade Trollungar.

Le

Ligger till sängs efter en galet rolig kväll. En god vän sa: det är bara att le! Och hon hade rätt...

Har dansat så att fötterna blöder


- Jag och min iPhone

Nörd

Min dotter är en datanörd....eller bara grovt spelberoende.



- Jag och min iPhone

God Jul

Så då var dagen här, julafton. Jag bygger 200 bitars pussel med Moa (hon är grym!), lagar lunch med Milla (vi gör allt för att hon ska äta) och tofflar omkring i pyjamas. Snart ska vi ut i pulkbacken för lite vinterkänsla. Det finns inte så mkt att säga...



I don't want a lot for Christmas
There's just one thing I need
I don't care about the presents
Underneath the Christmas tree
I just want you for my own
More than you could ever know
Make my wish come true
All I want for Christmas is...
You

I don't want a lot for Christmas
There's just one thing I need
I don't care about the presents
Underneath the Christmas tree
I don't need to hang my stocking
There upon the fireplace
Santa Claus won't make me happy
With a toy on Christmas day
I just want you for my own
More than you could ever know
Make my wish come true
All I want for Christmas is you
You baby

I won't ask for much this Christmas
I don't even wish for snow
I'm just gonna keep on waiting
Underneath the mistletoe
I won't make a list and send it
To the North Pole for Saint Nick
I won't even stay awake to
Hear those magic reindeers click
'Cause I just want you here tonight
Holding on to me so tight
What more can I do
Baby all I want for Christmas is you
Ooh baby
All the lights are shining
So brightly everywhere
And the sound of children's
Laughter fills the air
And everyone is singing
I hear those sleigh bells ringing
Santa won't you bring me the one I really need
Won't you please bring my baby to me...

Oh I don't want a lot for Christmas
This is all I'm asking for
I just want to see my baby
Standing right outside my door
Oh I just want you for my own
More than you could ever know
Make my wish come true
Baby all I want for Christmas is...
You

All I want for Christmas is you... baby (repeat and fade)

Stopp

Vi sitter fast på E4:an! Det kan vara en olycka längre fram




- Jag och min iPhone

Mot Luleå

Det har aldrig varit så enkelt att packa för en tripp till Luleå. Ingen som stör och färdig på ett kick! Sitter just nu bara och väntar på att mina barn ska plocka upp mig

Syns i Luleå!

Kallt

Svinkallt hemma och apkallt på jobbet



- Jag och min iPhone

Två dagar kvar

Snart, snart är det ledigt och semester. Bara två arbetsdagar kvar, härligt! Helgen har varit lugn och jag har haft ro i kroppen. Hela lördagen frös jag då bergvärmepumpen levde sitt eget liv. Innan jag fick hjälp såg jag tusenlapparna flyga ur mina händer. Men förhoppningsvis var det bara en säkring som spökade. Jag blev väldigt glad för hjälpen jag fick, snällt.

Jag har just nu en hantverkare i huset som ska fixa elementet i Millas rum. Snart får trollungen sitt rum till förfogande. Men även jag har lekt hantverkare då jag har slipat och spacklat hela övervåningen. Snart får jag måla mina väggar! Jag har även skruvat isär en IKEA garderob och jösses vilket meck. Om ni tycker det är svårt att följa IKEAs ritningar för ihopbyggnad är det inget jämfört med isärtagande.

Milla är tydligen väldigt förkyld och det gör ont i hjärtat att inte få ha henne nära. Jag vill ha koll på snor och hosta. Men ganska snart får jag njuta av henne då hon kommer på besök i några timmar. Längtar!

Jag fick ett glatt besket i helgen och kommer att behöva ta mig en grundlig funderare över vad jag ska göra. Skräckblandad förtjusning känner jag mest nu.

Ute

Har just kommit hem från en galet rolig partykväll! Kvällen har bestått av skratt, dans och mod. Nu kallar sängen..... Måste dock utreda hur det kommer sig att jag har 14 grader inomhus


- Jag och min iPhone

Party

Julavslutning m. jobbet!


- Jag och min iPhone

Snö

Hela gården är täckt av vit fluffig snö och det är ljuvligt att titta ut. Det har snöat i flera dagar och kylan gör att det knarrar under skorna. Fantastiskt!

Livet går vidare, dagarna tickar på och timmarna lika så. Det har varit två otroligt svåra veckor som snart kommer att gå över i en välbehövlig julledighet. Mina barn har skänkt mig glädje som har gjort det möjligt att fortsätta andas. Jag har fått träffa min nya psykolog och en krishantering är påbörjad. För kris är precis det jag har varit med om. En lång och väldigt utdragen kris har kretsat som ett svart ilsket moln. Ibland förundras jag över hur det är möjligt att jag fortfarande har sinnet i behåll. Hur det är möjligt att jag stundvis kan skratta och ha glimten i ögat? Men jag lever och nu måste jag lära mig leva utan krisen. För om sanningen ska fram så har livet i kris nästan blivit min vardag. Nu måste jag lära mig att leva själv och bryta vissa tankemönster. Jag kan inte gå och vara olyckligt kär längre, det kommer att ta kål på mig. Desperationen måste bort!

I morgon inleds ännu en period av ofrivillig barnlöshet och denna kommer att bli annorlunda. Eller jag hoppas och tror att denna kommer att se annorlunda ut. Mitt mål är i alla fall det.

Vilja

För att förstå krävs det en vilja.
När inte viljan finns känns orden som en attack.
Jag blir missförståd hela tiden

Hänta

- Mamma, ledsen
- Mamma ledsen?!
- Mamma ledsen pappa?
- Milla hänta pappa
- Paaaappa.....mamma ledsen!

Ord

Bill inte - Vill inte
Inän - Igen
Battebi - Batteri

Just nu sitter nyvakna töser och ser på Lucky Luke. Jag frågade Milla om hon verkligen ville se den filmen och hon svarade:

- Milla tycker om Luck Luk

....

Dagen började strålande och jag njöt ärligt.
Dagen avslutas mindre strålande...

Vinter?

Vi har minusgrader och saknar nu bara snön



- Jag och min iPhone

Samlade

Mina älskade trollungar är äntligen hemma igen! Underbart att få umgås igen. Vi firade med pannkaka, grädd och sylt för att sen mysa framför bollibompa



- Jag och min iPhone

Ansiktsboken

Sådär ja....nu blev alla helt plötsligt anonyma på fejjan. Alla öppna användare hamnade bakom lås och nyckel. Inte bra för mig då jag hade grym koll på vissa elever som inte ids låsa sin sida, fasen! Jag är expert på att leta reda på elever som befinner sig på nätet. Många saker har kommit till ytan på så sätt. Jag tänker då absolut inte heller bli vän med elever bara för att ha koll på vad de gör....nä, hujja.

Jaha, undra om man skriva ett brev till grundarna och be om lite hjälp.......eller så startar vi en trend. Vi låser upp våra sidor och ser om alla följer med

Ryck

Idag kom jag hem sent och planen var väl egentligen att sätta mig framför datorn som vanligt. Men så hände det, jag fick ett ryck. Jag blev inte apatisk utan jag tog tag i saker jag för länge sedan borde ha gjort. Moas rum är nu klar och alla brandvarnare är uppe. Detta ryck har varit efterlängtat och jag är glad att det kom. En stund av "bättre" var skönt.

På fredag har jag tid hos en psykolog och det ser jag fram emot. Jag behöver all hjälp jag kan få.

Bra och inte så bra

Besöket på banken gick bra och nu har jag fått bort mitt toplån vilket underlättar en hel del. Får dock spara pengar för att ha en buffert, kan alltså inte springa till skoaffären och handla :)
Sen ringde värderingskvinnan och gav mig beskedet att jag har mer lån än vad huset är värt. Men nu skedde värderingen i befintligt skick så om jag renoverar klart kommer det kanske att lösa sig. Skönt att banken inte fick reda på detta! Är dock superstressad över beskedet och vill egentligen bara lägga mig i sängen och grina. Men vad hjälper det?

Snälla Frida var förbi och hjälpte mig att spackla ett varv på övervåningen. Så nu hoppas jag att jag ska slipa för sista gången. Längtar till målarpenseln kommer fram, Kul!

Övertid

Hockeykväll m skolans alla APU handledare. God mat och trevligt sällskap



- Jag och min iPhone

En ovanlig måndag

Helgen är äntligen förbi och en ovanlig vardag har kickat in. Helgerna utan barn är grymma och väldigt långsamma. Jag sjunker in i en apatisk tillvaro där jag inte tar mig för saker. Nu hade jag dock bokat in en fika med söta Katarina på lördagen och en söndagsmiddag hos Tanta Lina och Robban vilket var tur. Tur då jag inte hade tagit mig för att kontakta någon på grund av apati.

Jag avskyr detta varannanvecka föräldraskap. Det är inte naturligt! Jag vill umgås med mina barn jämt och ha de nära hela tiden. Jag saknar mina två underbara töser. Jag saknar deras skratt, gråt och prat. Jag saknar lukten av deras hår och deras små händer i mina. Att få känna Millas armar runt min hals och hela hennes kropp när hon kryper nära. Att få höra Moas fantastiska berättelser och teoretiska utlägg samtidigt som jag får en av hennes snabba kramar. Hela huset är så tyst och tomt.

Just nu sitter jag hemma och väntar. Väntar på att en värderingskvinna ska hälsa på. Då jag inte vet om jag kommer att behålla huset eller ej känns det rätt att få en värdering så fort som möjligt. Det är med fasa jag sitter här för jag är rädd att värderingen inte kommer att gå så bra. Huset är i alla fall städat och just nu kan jag inte göra mer.

Pussel

Varje dag, varje timme och varje minut har jag funderat och vänt på teorier. Hjärnan har och går på högvarv då allt analyseras. Långsamt löser jag upp den härva av förvirrade trådar som existerar i mitt inre. Jag smakar på resonemang och synar tankemönster innan jag antingen bekräftar eller förkastar. Jag är långt i från färdig men jag har faktiskt kommit en bit på vägen.

Under sommaren öppnade jag mitt hjärta, jag släppte hämningar och gamla vanor. Jag lät mig sväva utan gränser, rädslor och skuld. Resultatet var fantastiskt och jag kände att jag levde. Jag återvände i historien och blev nykär, så himlastormande kär. Känslan av att vara kär på nytt var så underbar och så galet häftig. Jag hade lyckats och ville visa världen vad jag hade åstakommit. Men jag glömde bort att jag inte var själv i detta. Att det faktiskt krävs två som upplever samma sak. Jag hade glömt bort att för att kunna vara ett "vi" krävs det även att den andre parten får andnöd och känner berusning.

Trots den enorma sorgen har jag i alla fall lärt mig massor, enormt mycket om mig själv och vad jag är kapabel till. Jag har förstått att skuld och lycka är två oförsoliga begrepp. Precis som rädsla och kärlek. Genom att släppa min skuld kunde jag se på M och känna lycka. Genom att sluta vara rädd tändes min kärlek för M. Underbara insikter.

Det jag dock glömde var att sluta tänka OM. Om jag gör så här kommer vi att bli lyckliga tillsammans, om jag säger detta kommer vi lösa allt. Det går inte att tänka om. En tanke som börjar med ett om frilägger allt ansvar. Ansvar över att ha en dialog, en dialog tillsammans. Om bara M skulle se mig för den jag hade blivit hade vi löst allt. En idiotisk tanke och jösses vilket ansvar jag gav M! Det blev hans fel att det inte fungerade. Jag borde istället ha pratat och insett vad som höll på att hända. Men nu inser jag och jag kommer aldrig att glömma det heller.

Jag är som sagt långt ifrån färdig men jag har faktiskt kommit en bit på vägen......

Sista natten

I morgon är jag själv igen, tungt. Insuper allt det härliga hos mina barn. Får ont i hjärtat när jag ser Moas försök att dölja hennes glädje över att hon får bo hos pappa i morgon.
- mamma; jag älskar ju dig med
Vid varje gång hon högt uttalar att hon saknar pappa har jag lust att skrika: DET GÖR JAG MED!!

Har nu pussat deras små sömnheta hjässor och viskat i deras öron att jag älskar dem....mer än allt annat



- Jag och min iPhone

A (H1N1)

Sitter och väntat på att bli vaccinerad. Låååååång väntan



- Jag och min iPhone

Inte bra nog...

Moa har idag helt ovetandes varit med om sitt första sportsliga nederlag. Moa blev idag petad från utvecklingsgruppen i gymnastik. Orsak: hennes ögon lyste inte tillräckligt och den rynkande näsan tydde på oförståelse. Jag är lättad. Jag vill inte ha en 10 åring som tränar fem dagar i veckan a´4 timmar. Moa är ingen gymnast. Jag ska introducera någon pengaindrivande sport istället.

Milla, hon är ledsen. Grinar exakt hela tiden, otröstligt. Orsak: vet ej

Jag, jag mår kasst. Orsak: enorm saknad