Tung dag

Det är inte ofta jag är helt knäckt. Idag är jag helt knäckt, det har varit en psykiskt utmattande dag. Jag funderar på att byta karriär, typ bli något som inte har med människor att göra

Hes

Jag är fortfarande superhes efter fredagens skrålande på dansgolvet. Det låter som om jag har satt en klämma på stämbanden. Förhoppningsvis försvinner eländet inom kort *ler*

I den lilla byn där jag bor har vi fått en enorm arena och vi ser den från vårt hus. I denna arena var det mässa i helgen och det var ju bara att pallra sig dit. Perfekt avstånd då vi var där på 5 minuter, ingen jobbig parkering eller långa köer. Sen var väl kanske inte mässan den absolut bästa men vad gör väl det. Till vintern kommer ett väldigt stort arrangemang till denna stora arena och dit ska jag och Moa! Kanske vi kan locka med oss mormor, jag tror nog hon vill gå.

Nu är det söndag, en skön sådan.

After Work

Men jösses vad jag är sliten....ont i nacken, hes, trött och bakis. Men jag ler, för rackarns vad skoj det var.

Vi startade med biljard för att sedan äta middag. Efter middagen var vi fyra tappra som gick vidare till en hyfsat nytt hak inne i stora staden. Stället var lite lamt på bottenvåningen och vi funderade på att åka hem. Det blev inte att åka hem för vi fastnade på dansgolvet på den övre delen. Det spelades 60- och 70-tals musik som gjorde mig till en discoqueen. Vi dansade tills lamporna tändes och golvet var tomt. Jag har skrattat, skrålat och dansat så hela min kropp gör ont.

Ett perfekt avslut på en jobbvecka!

Jag vägrar

Jag vägrar ha dåligt samvete! Jag vägrar ha dåligt samvete över att Moa och Milla ser både på teve och sitter vid datorn mer än 1 h/dag!
Jag erkänner; jag använder både filmer och dator som barnvakt och det funkar finfint! Och det spelar ingen roll vad någon säger för jag kommer inte att känna skuld över detta. För vet ni vad? Jag är fasen en grym mamma!

Men jag respekterar er alla som sätter tidsgräns på både tevetittandet och datoranvändandet. Helt ok och jag tänker absolut inte ösa skit på er. Nej, nej...inget alls. Det är inte det som är problemet. Problemet är att jag har haft dåligt samvete över mina barns intresse för film och datorer.
- Å shit, nu kommer de bli understimulerade
- Fasen, Moa och Milla kommer att bli beroende
- Jäklar, jag borde leka mer med barnen och inte låta de fastna där
- F*n vilken dålig mamma jag är

Men nu är det slut med det! Finito.

Moa lär sig massor av bolibompa sajten. Milla älskar Pingu och kan äntligen slappna av. Jag får tid till att laga mat el. städa. Ja och självklar kommer jag begränsa användandet om jag märker att det spårar ut.

Så rackarns skönt!

Äsch men kanske....

Tjejhelgen i Stockholm kan få lida då jag ropade hej innan jag hoppade över bäcken. Men om planet till Kenya lyfter på söndag eftermiddag finns en liten möjlighet att jag är på trots allt.

Lunch med härliga tjejer är alltid skoj och så även idag. Mera!! *ler*

Renovering

Sakta, sakta börjar övervåningen likna ett hem och inte ett katastrofområde. Jag stressar INTE, utan tar tag i det när jag får lust. Inga måsten bara när andan ligger på och det känns bra. Det känns riktigt bra! Innertaket är uppe, Millas rum är egentligen klart men inte inflyttat, elen är på plats och spacklingen är påbörjad. Jag ser slutet av vandringen på spånskiva och sågspånet i sängen.

I morgon vaknar jag till en ny dag med ny lärdom och nya upplevelser. Vem vet; jag har kanske under natten blivit en riktig hejjare på spackling *ler*

Härliga måndag

Eller egentligen är det dock på kvällen som den härliga måndagen kickar in. Det är då keramiken går av stapeln, så fantastiskt skoj och avslappnande! Jag knådar, kavlar och ringlar för brinnande livet. Så mamma; du kommer få något hemgjort till jul ;)

Nä, nu ska jag gosa lite framför teven

Puss

ECPAT och The Body Shop

The Body Shop, det stora etiska skönhetsföretaget, startar den här månaden en betydande medvetenhetskampanj för att bekämpa trafficking av barn. Köp ”SOFT HANDS, KIND HEART HAND CREAM” på The Body Shop. För varje såld produkt går 77 kr direkt till ECPAT

Yo Mum!

Milla kommer aldrig att bli blöjfri. Vi kommer ha en finnig, bandanaklädd tonårsdotter som säger:
- Yo Mamma, hu el läget?!
- change my blöjor...bitch!

Som en fisk

Moa hade premiär på simskolan idag. Jag blev dock lite fundersam när det visade sig att gruppen skulle vara i stora, kalla och djupa bassängen. Moa bottnar inte ens där! Jag tog mig ett snack med läraren (han har varit med sedan dag ett) och han försäkrade mig om att detta var rätt för Moa. Jaha, sa jag och gick nervöst därifrån med en lapp i handen. På lappen stod målen för grupp fisken; 25 m crawl, 25 m ryggsim och 50 m bröstsim. De ska även ha klädsim och lite livräddning. Klumpen blev inte mindre i min mage efter att ha läst detta.

Nåväl, jag badade lite med Milla samtidigt som jag tjuvkikade på vad Moa gjorde. Det visade sig att ungen inte hade några problem alls. Hon simmade 20 meter bröst helt själv för att sedan simma lite ryggsim!!! Hon är en rackade till vattendjur. Kul!

Vi firade med lite fika efter en härligt stund på badhuset. Där säger Moa att hon minsann ska bli simmerska när hon blir stor. Jag tror faktiskt jag håller med.

Nu ska jag ut och såga sönder lite takplank. Jag får inte sitta här längre då Moa sitter och suckar.....
_____

Sitter här nu och smuttar på ett glas vin. Det är bara jag och tjejerna hemma och tösabitarna ser på bolibompa. Jag passar på att slösurfa.

Jag har stora planer för kvällen, spackling! O my good, vilket trist liv jag har :)

Yeees!

Det är fredag!
Fy sjutton vad härligt

Illa berörd

Usch! Mår faktiskt fysiskt illa efter att ha läst ett inlägg ur en blogg, en blogg som jag måste sluta läsa. Författaren verkar enligt mig sakna empati, förståelse och verklighetsuppfattning. Tydligen är det fler än jag som tycker det då en hetsjakt är inledd. Men författaren förstår inte varför hetsjakten är inledd utan förklarar den med att folk är avundsjuka. Författaren tror sig vara unik och att det dagliga livet går ut på att kämpa mot strömmen. Kära värld! Alla har rätt att få vara lyckliga. Visst, men det är inte ok att i sin lycka trycka ned de olyckliga. Det är inte okej att publikt skrika ut sin lycka när man vet att man bakom sig har någon som som inte är lika lycklig. Detta är likställt med att det är okej att vara glad över en seger men att man inte kan bete sig hur som helst. Förlorarna har nog med att komma över förlusten och behöver inte få förlusten kastad i ansiktet, gång på gång.

När alarmklockan startade med morgonnyheterna gick också en flod av illamående genom min trötta kropp. Nyheterna rapporterade att barnpornografin på Internet markant hade ökat. Dagligen läggs tydligen ca 200 barnsexbilder ut på nätet och just nu finns 4 miljoner, 4 MILJONER, webbsidor som exponerar sexuellt utnyttjade barn. I slutet av reportaget berättade man att bilderna blir grövre och barnen yngre. Då höll jag på att kräkas! Fy fasen. Vad är det för jävla idioter som utsätter barn för övergrepp? Denna gen borde utrotas, människor som utsätter barn för sexövergrepp ska inte få leva mer. De ska dö en plågsam död! Och ser vi till att de dör en plågsam död kanske genen utrotas och världen blir aningens lyckligare.

Mera VAB

Jag hoppas detta är sista dagen på min VAB session. Även fast det är relativt skönt att vara hemma på dagen och jobba på kvällen så tar det på krafterna. Milla har äntligen blivit fri sin klåda och då är tillvaron galet mycket bättre. Förutom vattkoppor är hon väldigt förkyld så tålamodet har kanske inte alltid varit det bästa.

Igår skrapade jag ihop lite mod och for till skogen för att gräva upp rönn. Jag fick med mig fyra stycken plantor varav tre redan är satta på tomten. Den fjärde vet jag inte riktigt var jag ska sätta. Det var lite läskigt och jag spanade efter folk hela tiden *ler*

Mod är något jag har gått och grunnat på en stund. Mod är svårt, speciellt när det handlar om nya saker. Jag är inte så duktig på att utmana mitt mod, speciellt när det gäller saker som inte inkluderar min inre familj. Denna höst kommer jag verkligen att få möjligheten att göra saker jag inte vanligtvis skulle ha gjort. Jag ska ta elever till Kenya (ett land jag aldrig varit i) och lämna min egen familj hemma. Jag ska även på UGL (om jag blir godkänd dvs), en kurs som verkligen utmanar allt och där ska jag vara helt själv. Jag har ett kontrollbehov av guds nåde och gillar verkligen inte att åka någonstans där jag inte har möjlighet att se vad som händer hemma. Fast den egenskapen är bara dum och måste arbetas bort. Jag ska stå på mina två ben och inte luta mig mot någon annan!

Nä, nu ska jag boka tågbiljett till Luleå

VAB

Sådär, hemma med prickigt barn. Alla andra mår hyfsat och är på de rätta platserna. Jag är feberfri sen lördagskväll. Är lite tudelad i huruvida det är bra el. inte. Jag skulle nästan önska att skiten bröt ut ordentligt istället för att ha varannandags sjukan. Men, det kommer nog.

Vi ska gå lite skift här hemma. M kommer vid 16 och då sticker jag till jobbet. Det är svårt att jobba hemma med sjuk Milla. Hon är inte lika lätt att få självgående och hon avskyr när jag sitter vid min jobbdator. Fast under sker hela tiden och just nu sitter hon själv och ser Pingu!!

Idag var det fotografering på dagis och jag ringde faktiskt och frågade om Milla fick komma och ta foto. Vattkoppor smittar 14 dagar innan det bryter ut och inte så mkt under själva kopptiden. Eller om nu någon skulle ta på en koppa så den går sönder och sen smeta vätskan på kroppen så smittar det. Men vi fick inte komma :( Så det blir inga bilder på Milla i julklapp. Trist värre. Hon är så sjukt söt i sina röda blemmor.

Nu ska vi ut i skogen och gräva upp lite rönnbärsträd.....fast schhh säg det inte till någon :)

Sjukt hus

Tja, vad kan jag säga?
Milla är förkyld och har vattkoppor
Moa är dyngförkyld
M har fått tillbaka ögoninflammationen på ett öga och håller dessutom på att hosta lungorna ur bröstkorgen
Jag pendlar mellan feber och ingen feber samt är trött och okry

Kräftskivan med härliga och fina MammaMaffian ser jag ledsamt suddas ut från min framtid. Jag som så gärna ville träffa alla och skratta massor. Men, det ska tydligen inplaneras en vuxenfest som ska gå av stapel i höst. Hejja!!!

Jag ska sitta och slurpa på mina kräftor i kväll, massa mums

Mobbare VS Mobbad

När man som jag jobbar i skolans värld ser man en hel del skit. Skit som handlar om hemförhållande, attityd, social kompetens osv. Under en dag passerar mycket genom mitt rum, under en dag hinner jag tänka många tankar om andras och mina egna barn.

Jag och M gör allt för våra barn, vi vill precis som många andra att våra barn ska få de absolut bästa förutsättningarna som finns. Vi vill att våra barn ska bli unika på sitt eget sätt. Efter en tuff dag för mig hamnade jag och M vid middagsbordet där vi diskuterade 10.000 kr frågan; föredrar jag att mina barn kommer att bli mobbare eller bli utsatta för mobbning? Tyvärr fick vi inte mycket till debatt då vi båda var rörande överens.

Jag skulle bli otroligt besviken om det kom fram att Moa eller Milla hade utsatt någon för mobbning. Jag skulle känna ett sådant stort nederlag som förälder, orden; jag har misslyckats skulle eka i mitt huvud. För mig är att utsätta någon för mobbning, kränkningar och så vidare det absolut värsta man kan göra. Dagligen för jag och M "bolibompa kompis" diskussioner med Moa, vi läser Bamse för att komma åt moralpredikan, vi stoppar barnen i ord som sårar. Vi gör verkligen ALLT i vår makt för att får Moa men även Milla att förstå att man inte kan bete sig hur som helst. Då både jag och M har på ett eller annat sätt blivit utsatt för någon form av kränkning/mobbning vet vi hur ont det kan göra.

Att välja mellan att Moa antingen blir mobbad eller agerar som mobbare känns som att välja mellan pest eller kolera. Men fakta återstår; jag ser hellre Moa som mobbad än mobbare

Redan torsdag

Veckan har bara susat förbi även fast den har varit oerhört tung. Sjukdomsstatus i detta hushåll är hög och en av två vuxna har däckat ihop. M har fått dubbelsidig ögoninflammation, hosta, snor och annat ris. Det enda som inte har förpestat hans kropp har varit feber. Varje kväll har jag känt mig matt och yrslig. Jag har tagit tempen men den visar inga höga grader och varje natt har jag blivit "frisk". Milla snorar gulgrönt och är allmänt onöjd. Moa är bara allmänt onöjd och dryg *ler*. Hela hushållet har blivit lidande då jag och M bara har suttit i soffan efter barnen har somnat. Då vi även har haft en elektriker här (Millas rum är inflyttningsbart!!!!) som har sågspånat ned exakt hela övervåningen har status på städning varit kasst. Idag tog vi oss dock i kragen och jag har tom varit och handlat på ICA Maxi; sabla trist men nödvändigt.

Ja och i morgon är det fredag, slutet på denna vecka. Fy så skönt. På lördag ska äntligen exakt hela MammaMaffian äntligen stråla samman hos fina Karin. Det blir en kräftbaluns med 8 vuxna och 7 barn; hur kul som helst!

Nä, nu ska jag faktiskt dricka Cola!

Älskade Lillstrut

Idag fyllde du 2 år! Tiden har gått så fort men ändå så sakta.

Du är en bestämd ung tjej som tydligt visar vad du tycker och vill. Skulle du bli missnöjd tar det ganska lång tid innan vi ser dig skratta. Men ditt skratt kan få den suraste av citroner att smaka syrligt. Ditt skratt skulle kunna stoppa krig.

Du älskar att dansa till musik och jag vet inte riktigt var din taktkänsla kommer ifrån. Det enda du äter är makaroner och banan vilket kanske är orsaken till varför du är så liten. Du vill fortfarande ha ständig uppmärksamhet och tycker inte om att underhålla dig själv längre stunder. Din favorit bok är "Jag är inte söt" och den läser vi varje kväll. Du lämnar gärna inte hemmet utan mössa i någon form och det spelar ingen roll om det är 30 grader varmt. Du älskar din syster och gillar inte när Moa är borta.

Din envishet kommer från mig och med skräck blandad förtjusning ser jag fram emot din tonårstid. Men just nu är du så liten och jag ser dig fortfarande som en bäbis. Fast bäbisar pratar inte och kan inte allt själv. Bland det första du sa var "kan själ" och det stämmer in så bra på dig.

Jag är så glad över att ha dig som dotter och otroligt tacksam över att du valde mig som mamma. Jag älskar dig, mer än allt annat!

En stor dag

Idag den 4/9-09 (tja eller igår med tanke på tiden på inlägget) tappade Moa sin första tand! Rent tekniskt är det hennes andra tand men den första gills inte riktigt då tandläkaren fick dra ut den efter fall i kundvagn.

Moa poserar stolt

Milla vill även hon visa upp sina fina tänder

Jo men visst

Hela eftermiddagen igår gick jag och trodde att det var onsdag. Jag var alltså en hel dag off och det var svårt att förstå hur allt hängde ihop. Måndagen hade gått så rysligt fort att jag missade en dag, tisdag. Men nu har jag insett att det är onsdag idag och att det är torsdag i morgon. Så soporna är utplacerade och inväntar sopbilen (intresseklubben antecknar).

Under ett par veckor har en enorm tvätthög bildats i källaren. Högen har bestått av ren ovikt tvätt som gärna har velat upp till förvaringen. Varje gång jag har varit ned i källaren har jag haft tunnelseende och inte noterat högen, eller jag har omedvetet icket noterat högen. Igår gick det inte att gå förbi högen då den hade vuxit sig så rackarns hög. Jag fick suckandes inse den krassa verkligheten....högen skulle inte försvinna av sig själv. Och då herr M suckandes fick bege sig till affären för att veckohandla var det inte mer än rätt att jag fick åtgärda högen. Efter många pauser och långa armar fick jag upp högen ur källaren till övervåningen. Hela sängen täcktes av kläder; sjutton rader för Milla, tjugo rader för Moa, en halv rad för Lisa och en hög med t-shirts för M. När så slutligen kläderna skulle in i de förvaringsenheter huset har att erbjuda tog det stopp. Moas förvaring var ren och skär katastrof. Ungen har under förra städdagen stoppat in det som låg på golvet i garderoben och detta var blandat med kläder som inte längre passade. Så runt 22 ställde jag mig och sorterade för att sedan pallra mig upp på vinden och lägga undan en halv förvaringsenhet med kläder. Yes och jippi till mig! Millas garderob är en helt annan historia som jag väljer att förtälja en annan dag.

Jag inser nu att jag har ett rackarns intressant liv. Ett helt inlägg går att att prata om en klädhög. Ja, kära värld *ler*. Fast jag måste ärligt säga att jag inte riktigt orkar vara supersocial efter en arbetsdag. Min prat/banning/skratt kvot är övertrasserad redan vid lunch. Så det är väldigt skönt att komma hem och göra absolut ingenting. Men jag har minsann anmält mig till en kurs. Japp, jag ska återuppta min kreativa ådra inom lera. Oj vad jag längtar!

Klockan bara springer iväg och jag har redan svikit mitt löfte till mig själv:
- Lisa, i morgon MÅSTE du gå och lägga dig kl 22. Jag får knappt upp ögonen
- Självklart Lisa, inga ursäkter. 22 lovar jag att jag ligger i sängen och sussar sött.

Men sen kommer kvällen och följande sker:
- Lisa, visst är det skönt att sitta och ha egentid
- Ja, helt gudomligt skönt
- Lisa, vad sa vi nu om nattsömnen.....?
- Jo, vi sa att jag klarar mig med fem timmars sömn. Absolut inga problem
- Vad bra för jag känner att jag inte är riktigt redo att gå och lägga mig än.