Krisen är över, bomberna har slutat falla och vi kan återvända till det normala. Tja, så lätt är det kanske inte men allt är mycket lugnare än vad det var tidigare idag.
Jag fick kräka ur mig all j*vla skit, verkligen spy galla, grina och skrika. Sen efter det kunde jag tänka mer rationellt och nu står jag igen, likt en fura. Jag slog på stereon och poppade som en besatt medan jag magandades i solstolen. Efter jag nästan dött av solsting gick jag in och läste det jag hade skrivit. Det finns lösningar på allt och jag vet att jag tar på mig för mycket och har för höga krav på mig själv. Så nu tar jag nya tag och försöker igen.
Sen vill jag bara tacka alla som har kommenterat, sms:at och ringt! Jag är heeelt värdelös på att ta hjälp av andra och vill absolut klara mig själv så om jag har låtiti konstig så finns förklaringen där. Det är så otroligt lustigt att jag hela tiden måste visa mig stark och glad. Jag är ju bara människa för attan!! Jag har absolut inga problem med att hjälpa människor och kan ibland vara för påträngande i mina försök att underlätta. Men jag har enorma problem att ta emot hjälp och släppa på mina krav. Som en otroligt god vän sa idag:
- Det finns inga måsten!
sköna söndag
10 år sedan
Inlägg
1 kommentar:
Vad skönt Lisa att det känns bättre!
Ibland måste man få lätta på trycket, och tycka att allt är svinjobbigt! Inget konstigt med det. Jag känner igen syndromet med svårighet att ta emot hjälp, och ställa krav på sig själv som man aldrig skulle drömma om att ställa på andra. Jobbat en hel del med det...
Frågan är för vem, och varför, du alltid måste vara duktig, stark och glad? Du är som du säger "bara människa" och duger precis som du är med alla dina tillkortakommanden och skavanker! Lätt att säga, svårare att praktisera, men alldeles sant!
Kram/Annest
Skicka en kommentar