23 juni 2007

Förbättring

Japp, det är möjligt...efter två veckors total däckning känner jag mig äntligen bättre. Huvudet håller inte på att sprängas när jag rör det, innehållet i bihålorna lossnar klumpvis, jag kan röra på mig utan att bli andfådd och jag känner mig nästan utvilad. Mitt i all detta härliga förbättring har jag kostaterat en grej: jag kan inte snyta mig och INTE titta på snoret! Det är som om snoret har en speciell hypnotiserande förmåga......Liiiiiisa, seeeee på mig, seeeee på mig. Och (kan man börja en mening med och?) varje gång blir jag lika äcklad.

Hur spenderade jag då midsommar? Jo, jag låg i soffan och tyckte synd om mig själv medan jag såg på alla kanalers otroligt dåliga utbud. Fy sjutton vad man visade dåliga program och det slutade med att jag satt och såg på tv4 fakta. Runt 20.00 fick jag nog och gick till datorn för att dumsurfa. Jag surfade runt på mina stambloggar och efter ett tag hade jag hamnat på okänd mark (ni vet man klickar sig vidare och har ingen aning om hur man hamnade på ett ställe och hur man ska hitta dit igen). Helt plötsligt ser jag ett ansikte jag känner igen! Jag har hittat en av mina scoutbarns blogg.

Fram till 2001 var jag och min vän Anders ledare för ett gäng med härliga scouter. Dessa scouter följde vi i många år och vi växte tillsammans. Jag har sällan och aldrig haft så roligt men också så tråkigt med dessa underbara barn/ungdomar. Visst var det svårt att leka ledare när man knappt var 10 år äldre än scouterna men på något sätt gick det mycket bra. Nu är dessa härliga vuxna människor spridda över hela Sverige och det blir låååångt mellan gångerna vi träffas. Av dessa fanns det ungdomar man kom närmre än andra och just denna scout hamnade djupt i mitt hjärta. Otroligt envis och jobbig men ack så härlig och jag lärde mig massor av denne. H*n stod stadigt på jorden och visste tidigt vad h*n ville. Vi hade många bra samtal men bråkade även många gånger. Det har gått bra för denne scout och h*n står fortfarande stadigt på jorden. Jag blev väldigt glad när jag hittade bloggen.

Efter surfandet gick jag ock la mig och somnade sött. Jag har börjat sova grymt dåligt vilket har med graviditeten att göra. Jag vaknar och kan inte somna om. Nåja, det är snart över. Moa sov faktiskt till 08 för att sedan tassa in till oss. Det är så mysigt att vakna tillsammans med henne. Hon berättade stolt att hon hade fått hålla Signe (Elises lillasyster) och att Signe hade blivit glad när Moa pratade med henne. Både Martin och Moa hade haft en mycket trevlig kväll.

Nä nu ska jag ta med Moa till duchen och skrubba hennes fötter, fy bubblan vad skitiga fötter ungen har.

1 kommentar:

Anonym sa...

Skönt att du är på bättringsvägen nu! Vi saknade dig igår! Nu ser du till att ta det lugnt resten av graviditeten. Martin klarar ju av att binda blomsterkransar, måla naglar och fixa god mat och säkert en massa andra saker så det ska nog lösa sig. Är det något vi kan hjälpa till med så är det bara att höra av sig!
Kram Frida