Lisa Tjocksmock

Det var ett tag sedan jag skrev något om min graviditet så här kommer en kort uppdatering.

Just nu är jag i v33 och är grymt less *ler*. Magen har växt en hel del och jag har stora problem med foglossningar och sammandragningar. Dessa problem fanns inte när jag väntade Moa så varje sammandragning är väldigt äcklig. Jag har även börjat få en vidrig halsbränna som dyker upp på kvällen. Jag har inte så svullna fötter eller speciellt ont i svanskotan så det är skönt. Jag har inte heller gått upp så grymt mycket, tror jag dock har passerat 10 kilo.

Precis som när jag väntade Moa så älskar jag att ligga i sacosäcken, problemet är att jag behöver hjälp att ta mig upp så jag kan bara ligga där när Martin är hemma..höhö. Jag har fått börja äta järntabletter för mitt låga järnvärde och varje dag kollar jag mitt sockervärde. I morgon ska jag tillbaka till diabetesmottagningen för en koll.

På torsdag ska jag på min första tillväxtundersökning så det ska bli skoj att se hur mkt "lillebror" väger. Det bästa vore om de sa att han var så stor att man ville plocka ut honom NU! Inte så troligt men i alla fall en önskedröm. Ja, vi kallar honom fortfarande för honom och jag är fortfarande helt övertygad om att det är en kille.

När det gäller boandet är det dåligt med det. Jag har inte gjort något för att förbereda för ett andra barn. När jag väntade Moa hade hennes spjälsäng redan stått klar i en månads tid. Det är så mycket annat som ska göras att jag inte riktigt har tid eller ork att boa. Förhoppningsvis jobbar jag inte så länge till utan kan fixa och dona lite. Jag har ju tänkt sy ett eget spjälskydd, en kalle k maskot och en skötväska samt måla om sängen....hm, måste nog tänka om.

Jag har nästan växt ut alla mina mammakläder men som tur var har jag underbara vänner som förser mig med mera. För några dagar sedan fick jag besök av Martina som dumpade en hel kasse med kläder som passade utmärkt. Jag är så tacksam. Sen har jag inte handlat så värst mycket med mammalkläder utan jag har handlat tunikor och tights.

I helgen ska jag och Martin göra den obligatoriska gipsmagen, väldigt kladdigt men otroligt skoj. Moa kan kanske hjälpa till, vem vet. Moa är otroligt kärvänlig med magen och jag hoppas att hon kommer att vara lika snäll med bäbis som med magen. Hon klappar och stryker samtidigt som om brumpar den. Vi har läst boken om den busiga bebben och hon jämför den med min mage hela tiden. Nu när vi var på stranden sa hon:

- Mamma, nu ligger bebben och solar på korven

hihihi....

Tja det var väl allt jag hade och säga denna gång. Jo just, jag är väldigt tacksam över att vädret är molnigt!