Belastad

Jaha, då var belastningen gjord och den var väl inte så värst lysande. Jag kom in på fastande mage med värdet 5,6 och gick därifrån fylld av sockervatten och ett värde på 9,1. Så i morgon fredag ska jag till diabetesenheten på sjukhuset för att få med mig hem lite tester över helgen. På måndag ska jag tillbaka och utvärdera testerna.

Denna gång var belastningen helt vidrig och jag var nära att kräkas många gånger. Vill inte göra om detta fler gånger. Jag är dock fortfarande inte orolig över mina dåliga värden, ingen idé att oroa sig i onödan.

Igår när jag kom hem från jobbet var det helt tyst i huset. Ingen Moa som stojade och skrattade. Jag hamnade i soffan och somnade. Martin dök upp vid 17 och sen for vi in till storstaden för att äta gott. Vi tog ett pit stop vid OnOff för att köpa en ny skärm till datorn innan vi landade på Los Sombreros….MUMS. Hela storstaden var fylld med människor då man hade anordna något som kallades sommarkväll. Det var mysigt och sådär härligt trångt. Kvällen skulle avslutas med att Måns Zelmerlöv (eller vad han nu heter?) skulle uppträda men vi pös innan han entrade scenen. Jag är väl inte någon stor fantast av denna smörsångande tonårsidolen, tycker han är lite för mycket.

När vi väl kom hem var jag så trött att jag somnade bums. Kände mig nästan helt utvilad när jag vaknade i morse. Jag kan dock meddela att känslan dock är borta och att jag just nu håller på att somna vid skrivbordet. Hela denna graviditet har varit inbäddad i ett enda stort töcken av trötthet. Ska bli väldigt skönt att vara utvilad…typ om sådär en 10 år eller nått….

Nu är det bara en dag kvar till jag går på semester!!!!