Jag har börjat limma, limma ihop mig själv. Bit för bit hittar sin originalplats. Det går sakta och fogarna är sköra. Ibland lossnar en bit som precis är dit satt och med stor möda limmas den på igen.
Nej, jag är inget offer. Känslor är känslor och de kan ingen råda över. I mitt huvud snurrar just nu fortfarande tanken; "Kan lycka vara ett val?"
Idag är det inte lika tungt. Jag har fantastiskt många fina vänner och bekanta som jag vet finns och som jag så småningom kommer att kontakta. Jag ska bara limma lite till.
sköna söndag
10 år sedan
Inlägg
3 kommentarer:
Jag önskar för allt i världen att du fortsätter limma och för gudsskull limma ordentligt på en gång, inget billigt limm från något billigt byggvaruhus, utan ett limm som håller och är slitstarkt!!!
Jag har tänkt på dig massor och önskat att telepati är något av en gåva vi alla besatt...
Skickar massor av pössar! Imorgon kanske du får en liten present... vet vet... höhö
Johanna W
Nämen vad är det jag läser?! Kunde inte ana att anledningen till att du har mått dåligt (för det har jag ju märkt i bloggen...) berodde på Martin. Usch så himla jobbigt och tråkigt. Vill bara visa att jag bryr mig och att jag tänker på dig. Vilken tur att ni har sådanna härliga tjejer. Passa på att njuta av dem nu när allt känns svårt.
Kramar!
Lisa, kära vän!
Limma så länge du vill. Jag kommer alltid att finnas kvar när du är redo. Jag läser det du skriver och gråter. Mardröm är väl ett alldeles för svagt ord just nu, men jag antar att du hoppas på att vakna snart. Tänker mycket på dig och tjejerna och hoppas att vi ses snart. Många kramar! //Johanna S.
Skicka en kommentar