05.00

Har varit uppe tidigt. Det gick inte att sova, för mycket snurrade i huvudet. Frågor som inte är besvarade, ord jag vill skrika för att såra, helande meningar som kommer lösa alllt. Väldigt många säger att jag kommer att fixa detta och inse att jag Martin inte var meningen. Att framtiden kommer att vara ljusare än någonsinn och jag lycklig utan Martin. Vet ni? Tänk om det var så att Martin var den enda som fanns för mig, som passade mig så perfekt att jag tillsammans med honom blev hel och att vi tillsammans kunde bestiga höga berg. Så har jag nämligen alltid kännt och det känns väldigt förnedrande att tro att det man levt i 13 år är tok fel.