Sömn

Mitt i alla magknipsattacker visar ändå Milla att det finns hopp. Igår och i förrgår behövde jag bara lägga henne i sängen på kvällen och efter ett så sov hon. Engångsföretelse? Tja, kanske men jag har i alla fall lite hopp.

Hon har haft en hyfsad dag idag även fast hon inte riktigt har haft ro att sova länge. Hon har slumrat till tre gånger men genast vaknat när jag har lagt ned henne. När vi gick ut och gick fick hon skrika sig till sömns. Hon har även skitit hela blöjan och sig själv full. När vi skulle hämta Moa på busstationen fick hon en magknipsattack och skrek som bara sjutton. De föräldrar som stod där blev stum och jag såg hur de drog en lättnads suck över att deras barn inte skrek lika mycket *ler*.

Han som klämde Moas finger i dörren har haft en hyfsad sömlös natt i natt. Han gav Moa ett kort med katter och en nyckelknippsmojäng föreställande Nalle Puh som plåster på såren. Stackars pappa....kan inte vara lätt *ler*

Det är superhärligt höstväder ute och när jag var på min promenad njöt jag som bara den. Önskar bara att jag hade en kamin så man kunda mysa ännu mer.