21 april 2008

Jåba jåba jåååååba

Patetisk rubrik....haha

Nåväl, ville egentligen bara säga att jag verkligen supermegatrivs på mitt jobb. Fy fasen kära vänner vad roligt jag har. Ingen dag är den andra lik och jag släcker bara eldar. Min kollega har lovat att det lugnar ner sig till i maj. Jag har fasiken inte ens tjuvbloggat/surfat på jobbet. Idag åt jag lunch på stående fot, en macka på Statoil.

Jag skulle lätt kunna sitta vid mitt skrivbord dygnet runt och strunta i att åka hem. Detta var ödet, det var meningen att jag skulle hamna där. Kunde faktiskt inte ha slutat bättre. Alla jag jobbar med är trevliga och ingen har lömska planer (vad jag vet i alla fall)

Just nu ligger jag och flyter på en våg och sablar vad jag paddlar medströms. Jag paddlar för brinnande livet samtidigt som jag skrattar.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Visst är det härligt när ödet tar en till trevliga platser som man inte visste fanns?!

Äntligen tog jag mig tid att besöka din blogg! Hade jag läst den för två dagar sedan hade jag trott att även det varit ödesbestämt. Ditt inlägg om oäkta kärlek var som skrivet till mig. Efter tio år av vad jag trodde var äkta kärlek har jag nu vaknat upp och insett att bättre än förväntad tvåsamhet är att veta att jag är själv! Skilsmässoansökan ligger inne och nu dröjer det inte länge innan jag är Madde W igen.

Fortsätt vårda kärleken och ta hand om dig och din familj. Hälsa mor din!

Anonym sa...

Åh, vad härligt att läsa Lisa... ÄNTLIGEN!!! Jag är så fantastiskt glad för din skull... Många kramar // Johanna W

Anonym sa...

Fantastiskt roligt att höra!
Det är bara att gratulera!
"Man vet som sagt sällan vad som väntar bakom nästa krök", men du har modigt promenerat på...
Du är väl värd att skrattande paddla medströms! Men spara lite armkraft, så inte mjölksyran sätter in när det är dags att ro vid strömmens slut.*L*
Lyckokramar/Annest