Ja, jag står pall men visst har det hänt sjukt mycket på för kort tid. Men på något sätt så står jag pall, livet går vidare. Jag hämtar energi från de ljuspunkter som faktiskt finns. Mina två underbara töser ger mig enorm kraft. Bara att komma hem och snosa på deras huvuden ger mig ork att stå emot vad som helst. Deras skratt tinar upp hela mig. Mammas små meddelande och peppande samtal får mig att samla mig. Saras lyssnande öra ger mig en ventil och hennes ord stärker mig. Sandra, Karin, Johanna *2, Linda, Anna, Therese, Katarina, Frida, Carro, Lena, Jenny, Maria och en hel drös med andra lämnar meddelande som ger mig kraft. Jag har så många runt omkring mig som vill mig gott och på så sätt blir ljuspunkter. Martin och jag har bra samtal som ger mig både sorg och lycka. Men jag väljer att bara se lyckan och på så sätt orkar jag.
Livet är inte så illa.
sköna söndag
10 år sedan
Inlägg
6 kommentarer:
Lisa, Lisa va´glad jag blir när jag läser. Har inga visdomsord just nu (och inte så många annars heller;)) men jag tänker på dig ofta.
Många kramar från Karin
Hej Gumman!
Va, skönt att se att du "lever" trots allt som har hänt på så kort tid. Lyckliga du som har så många runt dig. Alla bidrar med sin bit och tillsammans blir det en stor kaka. Skönt att se det du skriver.
Älskar dig.
Mor din
Härligt hjärtat!!!
Pussar i massor!!!
//Sara
Ja du Lisa läste om killarna och fällde en tår det är väldigt sorgligt och orättvist sååå unga grabbar....jag förstår dina tankar men man måste få känna precis som du känner för allt som är din sorg...ser ändå att du kan tänka positivt i allt detta det är så stark av dej Lisa du har sådan kraft inom dej.....Beundransvärt KRAM!!!!!Anna
Skönt att se! Positiviteten finns där trots allt. Härligt!
Skönt att läsa din blogg idag!
Kramar från Lillebror & Camilla
Skicka en kommentar