Semester

Jag har nu semester, hela fem veckor men absolut inga måsten. Så underbart skönt!

Igår strålade solen och jag tog tillfället i akt att busa med Moa på stundsmattan. Vi satte vattenspridaren under mattan och hoppade i medan spridaren kastade ut vatten. Superskoj! Martin for och spelade golf så det var bara jag och tjejerna hemma. När solen lyser måste bara grillen fram så efter en stund åkte vi och handlade. Det blev en sen middag med mycket trevlig sällskap.

Moa kom just ned och sa:

- Det blev ännu en vacker dag!

Hahahaha....min gofis.

Idag ska jag på stranden med tjejerna. Vi ska bada och busa med Saris och hennes två guldklimpar.

Bakis

Ja, jag är faktiskt bakis! Kan ha att göra med de ciggisar jag rökte igår eller blandningen av diverse alkoholhaltiga drycker (tre öl, ett litet glas vin och champis). Men egentligen spelar det ingen roll för det är ok att vara bakis...hahaha

Så vad gör man då en solig bakisdag? Åker och badar eller lägger sig platt i sängen? Hm, måste klura lite först.....

___________

Men nu är jag lite bakislåg och jag vet inte om jag gillar den känslan. Tycker inte om den krypande känslan i kroppen, känslan av osäkerhet. Lite mat och sömn kommer säkerligen att råda bot på krypet

Bra start

Jag har äntligen semester och barnen har fått sommarlov. Så underbart härligt!
Igår hade firade vi starten av sommarlov med mat från Mc D på stranden för att sedan bada i sjön. Moa simmade som bara tusan medan jag fick hålla i en helt galen Milla. Hon frös så hon skakade men vägrade att kliva upp. Varje gång jag försökte gå upp med henne skrek hon:

- DADA!!!

Hihi... Vi hade super mysigt! Senade på kvällen slog jag och Moa upp vårt tält på gården och spenderade natten ihop. Jag har väl kanske inte sovit så värst gott men vi hade trevligt ihop.

Idag är jag själv och jag ska strax lägga mig i solen och läsa min nya bok. Martin har tagit töserna till badet.

Superbra start på de fem långa semesterveckorna!

Dumt

Allt jag kan säga är förlåt

Offer

Min psykolog sa så fint att jag har tagit rollen som uppoffrare i äktenskapet. Jag har bäddat och donat för min älskade make men glömt/valt att bortprioritera mig själv. Jag kunde inte annat än nicka då rösten var tjock av gråt. Rollen som offer är inte speciellt attraktiv och det var länge sen jag kände mig attraktiv.

Det var också länge sedan jag kände att jag mådde bra med mig själv i vårt förhållande. Nedförsbacken har inte märkts, sluttningen har varit väldigt svag. Men sakta men säkert har jag halkat ned. I allt detta svarta har mitt beteende gentemot mig själv men även mot oss inte varit ok. Jag har gjort mkt dumt och inte lyssnat när frågor om varför dykt upp. Det värsta är nog mitt sätt att se på mig själv, att jag har glömt bort mig själv och vem jag egentligen är. Jag är verkligen en sprallig Lisa men jag har känt mig så gammal och utsliten länge nu.

Det ironiska är dock att när jag äntligen har fått näsan över vattenytan är allt förstört. Jag tillåts inte att älska längre. Jag har förstört för mig själv och för oss. Det gör ont att allt förstörda inte går att reparera. Men nu så här i efterhand hade jag önskat att starka armar tog tag i mig och sa:
- Jag ser att du mår dåligt och jag ska hjälpa dig. Vi löser det här!

Och ja, jag är mycket medveten om att man är två i ett äktenskap men det här en liten del av min sida. Den andra sidan har jag inte rätt att offentligt lägga ut.

Fan

Fan, fan, fan....FAN så satans less jag är.
ORKAR INTE MER

Gäsp

God morgon! Nu ska jag ut i löparspåret för en liten morgonrunda. Solen lyser och dagen ser ut att bli riktigt varm.

Inget gnäll idag då jag redan har skrivit av mig på ett annat ställe. Ett ställe som bara jag kan hitta. Skönt att ha en avfallskvarn för mörka tankar.

Glad sommar

Midsommar

Då var det överstökat, skönt. Jag tyckte inte synd om mig själv, ett bra framsteg. Fast nog krävdes det lite energi på att bryta tankemönstret.

På förmiddagen tog vi på oss regnkläder och mötte ett kallt och blött friluftsområde. Där skulle en midsommarstång resas till skyarna för att sedan dansas runt. Trevlig tradition! Moa och jag dansade små grodorna, karusellen och några mer traditionsenliga visor medan Milla sov. Vi hade inte med någon picnic utan tog oss en fika istället. Väl hemma lagade jag hamburgare och pommes som blev en smaskig middag. Sen vankades det teve och smågodis. Milla är helt jävla besatt av godis, hon slugar en skål på mindre än fem minuter. Moa suger och njuter istället och kan gott och väl lämna halva skålen.

När barnen sussade flippade jag mellan tre kanaler. Tre filmer jag ville se samtidigt och om ni ber mig berätta handlingen i alla tre är jag inte säker på om jag kommer blanda ihop dessa filmer *ler*

Nu ska vi faktiskt gå ut och möta den sol som faktiskt skiner.

Konferens

Har varit i Södertälje på en stor sammankomst med huvudmannens alla anställda. 580 personer samlades för att utbilda sig lite mer. Superskoj! Det trista var när kvällen kom och spriten serverades. Många blev på tok för full för sitt eget bästa.

Idag är jag trött men på jobbet. Jag funderade på om jag skulle stanna hemma men jag hade en tid hos psykologen och då var det bara att klä på sig. Det var en otroligt gråtmild session denna gång. Jag mår verkligen kasst och jag orkar inte mycket mer.

I morgon är det midsommar, ännu en familjehögtid som kommer att spenderas med 3/4 av familjen. 1/4 väljer att på kvällen göra annat. Att bli bortvald gör ont i hjärtat.

______________

Hur ska jag kunna leva
Hur ska jag kunna förstå
Att du väljer ett liv utan mig

Jag trodde det var vi
Det var du och jag som tillsammans skulle sitta på parkbänken och mata duvor
Det var vi som skulle möta livet

Du och jag mötte livet
Livet tog dock inte den riktning jag önskade
Livet delade vår gemensamma väg i två

Jag vill mötas igen

Blä

Jag avskyr verkligen den mörka hemska svartsjukan som har etsat sig in i min hjärna

Bakad potatis

Idag serverades en oldie goldie maträtt här hemma, bakad potatis med baconröra. Riktigt gott blev det dock.

Regnet som började falla i fredags har fortsatt att hedra oss med sin närvaro. Allt är dyngsurt och att vistas utomhus har varit näst intill omöjligt. Moa gjorde ett tappert försök här i eftermiddags men kom in ganska så snart.

Idag har vi haft finbesök av en kompis från förr. Väldigt roligt att få se honom igen och en trevlig tjej har han dessutom skaffat sig. Sen tog sig hela familjen till klätterlokalen där det klättrades och svingades i rep. Moa har blivit lite modigare och tog rekord idag. Hon är livrädd trots selen och repet. Även jag gör framsteg och klarar svårare och svårare leder. Det är verkligen skitskoj! Fick jag bestämma skulle jag hänga där varje kväll. Vill göra så mkt som möjligt då det känns som varje söndag är på övertid.

Jag glömde ju berätta att jag gjorde värsta fyndet igår på lagret. På gymnasietiden så var jag ett stort fan av Dr Martens och hade alla möjliga sorter. Mina sista har gått i graven och dessa har jag sörjt något så enormt. Igår hittade jag pums som var skapade av Dr Marten!!! Fanns inget att tveka om så jag köpte dem på stört. Så nu är jag ägare den lila varianten av skon på bilden nedan (en lånad bild från vårt fina Internet). Anders, jag ska ta med dessa till Luleå så du får se underverken :)
Nu har Milla för sjuttioelfte gången öppnat ytterdörren och steppat ut i regnet. Nu får hon hållas för det är i alla fall dags för ombyte till pyjamas.

Dåligt med inlägg

Jag vet att jag inte uppdaterar som jag brukar men jag har inte så mycket att skriva. Eller, jo det har jag men inte kanske som jag kan skriva här. Jag vet vad jag vill, vad jag känner och vad jag tror men det hjälper föga. Blä....

Har shoppat som tusan idag. Inte nästan något till mig men massa till Moa och herr M. Vi tog en tripp till ett lager en bit här ifrån. Hade det bra men ändå inte.

Nä nu ska jag sluta jiddra skit.

Sötkorven

Moa är med mig på jobbet då hennes hals gör ont och kroppen är lite varm. Hon var till en början lite blyg men det gick över när blomsterflickorna började skapa alster. Efter en stund satte hon sig på min besöksstol och utbrister:

- Mamma, kan du svara på allt?
- Varför undrar du?
- Jo, det är ju så många som frågar dig en massa och du svarar på allt!

Semester

Hm, just nu skulle jag behöva sommarlov. Ett riktigt sommarlov som alla lärare får ett sådant som jag har valt att skippa i och med mitt nya yrkesval. Just nu ångrar jag nästan att jag la läraryrket på hatthyllan, men bara nästan.

Jag lever....

Osprallig

Läste just min presentation och jag känner mig verkligen inte sprallig. Det var länge sedan jag kände mig sprallig. Känslan av trötthet, uppgivenhet och förtvivlan har funnits länge nu. Det är lördag och jag sitter i soffan. Barnen är nattade och tomheten är stor. Jag tycker synd om mig själv. Ja, och så kan det vara ibland.

Det känns som om jag håller på att skulpera om hela mig själv, även sidor jag inte vill förändra. Ja, jag är en social människa men jag gillar även att vara hemma och strosa omkring. Men nu har jag dåligt samvete över att jag stannar hemma och det vill jag verkligen inte ha. Jag är som jag är, punkt slut. Självklart skulle jag må av att plocka upp några av mina intressen som jag lagt åt sidan men....

Sara sa något jag själv har gått och funderat på att göra men det är stora ord. Ord som stockar sig när de ska utalas, ord jag inte vill säga.

Stolt

05.35 slängde jag på mig löparskorna och fick mig en 4 kilometers runda. Ganska skön inledning på torsdagsmorgonen. Duschen vid sexsnåret kändes inte lika plågsam som den vanligtvis gör.

Annars är väl allt som vanligt i detta vacumtillstånd MEN jag försöker verkligen göra det ovanligt. Är dock inte säker på om mina försök uppskattas/uppfattas.

Saknar ord

Det finns inga ord som kan beskriva det jag känner så jag förblir tyst. Allra helst skulle jag vilja klättra högt, högt över vatten för att ta sats och skrika ut allt som finns inom mig.

Jag förändras och förändringen är god. Min relation till mina döttrar blir starkare för varje dag som går. Jag njuter av deras närvaro och insuper deras fantastiska personligheter som en slags mindfulness. Min prioriteringslista ser annorlunda ut, eller jag är medveten om att den är skev och försöker få den att se annorlunda ut. Jag, Lisa ska hamna högre upp än var jag förr har placerat mig själv. Även jag är viktig.

Det finns så mycket jag har valt att packa ned, stuva undan utan att ens reflektera över varför det är nedpackat. Det är massor som jag förr har engagerat mig i men inte fortsatt men nu har jag börjat packa upp.

Men även fast jag förändras, förvandlas och utvecklas saknas en, kanske liten men ack så viktig, pusselbit. Pusselbiten som gör mig hel