06 oktober 2008

Det finns inga ord

Har just avslutat ett otroligt smärtsamt samtal och ännu en gång har det som absolut inte ska hända hänt. En fin, ung och livsglad liten tös har insjuknat i cancer. En liten tös som bara för ett par månader firade sitt första levnadsår och ganska nyligen tog sina första steg mellan sina föräldrar. En tös som i söndags skrattade och klappade händerna åt imsevimse spindel på en buss. Denna tös har idag opererats för andra gången och där hennes ena njure satt finns nu istället en 15 cm stor tumör.

Det finns inte ord på den sorg jag känner och tårarna sinar inte. Hur kan livet vara så orättvist, vad är syftet? Hur är det möjligt att så små och helt oskyldiga barn kan drabbas av en sådan vidrig sjukdom? Snälla förklara detta för mig för jag förstår verkligen inte.

Snälla älskade läsare gå in på Barncancerfonden och donera en slant. Ni kan även donera lite av ert värdefulla blod

2 kommentarer:

Anonym sa...

nej livet är så otroligt brutalt. Kan inte förstå vad det är för mening med allt ibland

Är redan ledsen idag. Så det här blev då ännu ledsnare.
kram

Anonym sa...

Men vad är det för tragiskt jag läser. Man blir totalt mållös och chockad. Stackars, stackars barn och familj. Det är ofattbart att barn ska drabbas av sådant här. Hopps innerligt att de kan rädda detta barn.
Jag är så tacksam att våra barn och barnbarn har fått vara friska.
Sådant här visar hur små problem jag har. Nu är det bara att sluta klaga. Tårarna bara rinner.
Ta väl hand om er.
Älskar er!!!
Mor din