En regnig söndagskväll

Ja, här sitter jag nu med ett glas rött i vänstra näve. Att lugnet har spridit sig är väl en överdrift. Denna helg har varit helt bisarr med alla de möjliga aktiviter. Det här med lugn och ro spolades ned i toaletten likt en bajskorv. Men nu låter det som om jag är missnöjd över alla aktiviteter och det är jag absolut inte. Jag önskar bara att dygnet hade fler timmar och att jag inte var så beroende över lugn och ro.

Jag har fortfarande inte fått min förkylning under kontroll och jag kan fortfarande inte träna som jag önskar. Nu har jag även ont på vänster sida av överkoppen. Nej älskade mamma! Jag har ingen hjärtinfarkt på gång. Och japp, jag är under läkarkontroll. Och så slutligen, nej! Jag är inte överarbetad. Något positivt över att inte få träna finns dock och det är att jag har sockeravgiftat hela min inre lekamen. Igår på en finfin middag och hockykväll åt jag inte en enda godis. Det ni!

Jag måste ju bara få avsluta med att säga att Moa minsann tog personbästa i rygg idag. Hon förbättrade sin tid med hela 2 SEKUNDEER! Min egen stora lilla tjej! Milla har tuffat till sig och delat frivillgt på barmarksträning.