Analt beteende?

Var sak på sin plats. En mening i min smak, en mening jag andas och lever efter.
För att jag ska funka och inte totalt spåra ut måste vissa saker bara vara på ett Lisasätt. Jag har fått höra att jag brås på min farmor och min farmor kammade mattans fransar när hon var som värst. I mitt andra "sjukdomstillstånd" tenderar saker att gå överstyr och livet kan vissa dagar vara en balans på en knivskarp egg och massor av energi går åt för att inte trilla ned. För att passa ihop dessa två tillstånd krävs en viss livsstil och en del av denna livsstil är att var sak har sin plats.
Vi kan börja i köket där alla skåp och lådor är rensade på onödigt svammel. Jag har endast en modell tallrikar, tre modeller glas, en modell bestick, en modell koppar. Och så fortsätter det. Jag kan inte för mitt liv köpa något annat för då blir det oreda. Jag har inga udda muggar eller glas. Det finns dock ett undantag gällande muggarna och det är tre enheter som mina barn har köpt/gjort till mig.
I badrummet är mitt skåp nästan kliniskt rent. Jag har bara just det jag använder. Inga bra att ha saker finns, inget udda ligger och skräpar. Jag kan öppna skåp utan att något trillar ut, det finns inga småtuber av bra att ha saker. Sminket är av ett enda märke och bara sådant jag använder. Skulle jag behöva köpa något smink till något party som jag vet kommer att ligga slänger jag det eller ger bort det. Vi är tre tjejer i familjen och då är hårsnoddar och hårklämmor ett problem. Dock finns två burkar i en låda och när burkarna är fulla slänger jag det som inte ryms.
I min garderob finns sockar på ett ställe, trosor på ett annat mm. Det står alltid en påse i garderoben där jag slänger kläder jag inte använder eller som inte passar in. Allt måste passa in och ligga där det hör hemma. Jag vet exakt var sakerna finns.
Jag vet till och med exakt var sakerna finns på vinden för även där har jag ett system och det som inte ryms i systemet slängs bort. Jag avskyr "bra att ha" saker.
Varje gång vi är på McD kommer barnen hemsläpande med någon plastig leksak som kommer på ett mystiskt sätt att försvinna efter några timmar. Den kommer att försvinna i soptunnan. Det svåra är när M och M har producerat något "vacker" på dagis eller skolan som de ger till mig. Är det inte speciellt kommer saken tyvärr att försvinna. Jag har dock två förvaringslådor där ena är till för fina halsband och den andra är till för teckningar.
Om jag har det på detta sättet behöver jag inte känna panik och städa hela tiden. Jag kan lugnt lägga mig i soffan och bara njuta av livet. Röra på hemmaplan gör mig stressig och när jag blir stressig tenderar livet bli jobbigt.
Just nu finns bara ett undantag och snart, mycket snart kommer det bli ordning även där.