Stackars töser

Idag är det inte lätt att vara tös här i just detta hushåll. Systrarna M har en mycket dålig dag.

Milla har ont i sin lilla oanvända och oförstörda mage. Hon kommer inte till ro då det verkar knipa och mola. Hon kämpar tappert för att få ut bajset medan kräket bara rinner. Hon och jag hade ett tungt pass mellan just efter två och just före fem. När Moa vaknade vid 7 såg jag stjärnor framför ögonen. Martin pallrade sig upp och jag kunde sova vidare en liiiiiten stund innan det var dags för nästa pass. Vid tio var det tänkt att Martin skulle åka och överraska Lars med en svensexa men genom ett gemensamt beslut så stannade han hemma. Förutom sin stackars mage ser lillstruten ut som om hon har gått en boxningsmatch med Paolo Roberto. Hennes ögon är helt igensvullna, röda och kletiga med var. Hon gillar inte ljus och blundar helst. Så nu på eftermiddagen åker vi in till barnkliniken så får de titta till henne. Det är garanterat bara omogna tårkanaler men det känns ändå bra att få det uppkollat, hon är ju bara 9 dagar gammal.

Moa känner av vår trötthet och känner sig även åtsidosatt. Stackars gullefjun! Hon satt och tittade på teve när hon plötsligt kom på att hon ville ringa mormor. De pratade länge men sen blev Moa så ledsen för hon saknade ju mormor och ville att hon skulle komma på en enda gång. Det är inte lätt att hamna i andra hand. Hon har knappt varit ute och lekt något på en veckas tid och jag tror hon verkligen behöver aktiveras. På måndag måste hon verkligen gå på dagis och jag tror nästan hon inser det själv.

Jag är glad att Martin stannade hemma för redan nu, nästan två timmar efter han hade åkt, hade jag lagt mig ned och gråtit. Jag är så trött och mina stackars bröstvårtor gör sååååå ont då lillstruten använder de som napp.