Sömn....tack

Jag har ett vagt minne av att jag skrev nått i stil med att jag önskade att graviditeten var över så jag fick sova. Känner ni igen den frasen? Hm, jag måste nog ta tillbaka mina överilade ord.....gäsp, ska bara fylla på kaffemuggen.....

I natt har jag tappat räkningen på hur många gånger jag har varit uppe. Det jag vet är att jag i alla fall vaknade för sista gången just före 06 med glasögonen på. Milla måste alltså ha låtit och jag har förberett mig men somnat om. Om våra grannar har varit på toaletten i natt måste de tro att vi övar morse med fönsterlampan. Nåja, vid 06 sög jag rent Millas näsa från allt snorslem, torkade upp allt kräkslem runt hals och mun för att sedan amma. När jag satt i fåtöljen och halvsov drömde jag att jag åtminstone skulle få sova en eller kanske två timmar till innan Moa skulle vakna. Denna härliga dröm avbröts abrupt av en tassande tös. Moa vaknade av att hon var hungrig!!! Självklart tycket även Milla att hon hade sovit klart så det vara bara att stiga upp.

Ja, så nu sitter jag här framför en datorskärm och önskar att det var kväll igen så jag fick sova en liiiiiten stund. Jag kan knappast räkna med att få sova idag då Martin och Mats ska bygga på vårt sovrum. Hm....

Jag blev inte på ett bättre humör när jag märkte att jag verkligen inte har ett enda par hela trosor eller sockar. Normalt har jag en tendens att överdriva en aningen men inte denna gång för jag har verkligen inte ett enda par hela trosor eller sockor! På toppen av detta är denna månad en "nu lever vi på vatten och bröd" månad. Nu hoppas bara jag och Martin att datorn håller då den har börjat uppföra sig väldigt konstigt. Martin ska bränna av alla bilder på skiva typ NU och jag ska offra ett par av mina trasiga trosor till någon barmhärtig varelse i hopp om hjälp och stöd.

Så om ni inte hör av mig på några dagar är det för att mina trasiga trosor inte mottogs som en bra offergåva.