Söndag

Så var denna helg slut.
Fasen vad fort det går, jag hinner verkligen inte med! Jag tyckte det var typ nyss jag kom hem från bb med en nykläckt Milla och nästa vecka fyller hon en månad. Det enda som inte går fort är byggandet av vårt badrum...*ler*. Martin och Mats gjorde i alla fall en insats igår och nu är det i alla fall nästa isloerat. Jag drömmer vidare om premiärduschen

Vädret är härligt och vi töser i familjen har varit ute och lekt medan fadern sliter hårt på sitt jobb. Apropå nått helt annat har jag fått veta en sak ang. starten av skolan som jag inte riktigt vet om jag ska tro på. Är det sant är det helt underbart men jag vill inte riktigt ta ut något i förskott. Ordförande har pratat med vår handläggare på Skolverket och i det samtalet kom det fram att vi kunde förbereda en skolstart. Dock ville inte handläggaren säga något mer förrän beslutet i november. Förstår ni hur helt galet det skulle vara om Skolverket sa ja! Jag tror nästan jag dånar av förväntning (fasen vad länge det är till november). Tänk om min dröm håller på att bli verkligehet, tänk om det är så att jag får möjligheten att jobba på det sätt jag tycker är rätt! Fast nu vill jag verkligen inte ta ut något i förskott så jag lämnar abrupt detta ämne.

Under min och Moas mysiga promenad kom jag på varför jag tycker så mycket om de nya bekantskaper jag har hittat här i Gävleborg. All har fantastiska egenskaper, egenskaper som gör dem till fantastiska människor. De är;
ödmjuka på så sätt att de inte framställer sig som underbara och bäst även fast de är precis så,
oegoistiska på så sätt att de inte bara pratar om sig själva utan även sätter andra främst,
lyssnande på så sätt att de tar sig tid att lyssna och förstå andras sätt eller problem,
hjälpande på så sätt att de mer än gärna hjälper till även fast de kanske inte har tid,

Alla har sen fler fantastiska egenskaper men dessa fyra tycker jag är de absolut bästa. De är också de egenskaper jag försöker sträva efter att leva efter. Jag vill inte framstå som en som bara kan prata om mig själv, som inte kan lyssna om det inte handlar om mig, som inte gör saker om det inte gagnar mig själv och som slutligen verkligen inte ser när någon behöver hjälp. Jag har så grymt svårt för folk som bara säger: jag, jag, jag, jag, jag i varenda sabla mening och som kan avbryta ett samtal för att klämma in något om sig självt. Hujja.

Nä, dessa underbara, fantastiska och fina vänner ska jag våra ömt