17 september 2009

Illa berörd

Usch! Mår faktiskt fysiskt illa efter att ha läst ett inlägg ur en blogg, en blogg som jag måste sluta läsa. Författaren verkar enligt mig sakna empati, förståelse och verklighetsuppfattning. Tydligen är det fler än jag som tycker det då en hetsjakt är inledd. Men författaren förstår inte varför hetsjakten är inledd utan förklarar den med att folk är avundsjuka. Författaren tror sig vara unik och att det dagliga livet går ut på att kämpa mot strömmen. Kära värld! Alla har rätt att få vara lyckliga. Visst, men det är inte ok att i sin lycka trycka ned de olyckliga. Det är inte okej att publikt skrika ut sin lycka när man vet att man bakom sig har någon som som inte är lika lycklig. Detta är likställt med att det är okej att vara glad över en seger men att man inte kan bete sig hur som helst. Förlorarna har nog med att komma över förlusten och behöver inte få förlusten kastad i ansiktet, gång på gång.

När alarmklockan startade med morgonnyheterna gick också en flod av illamående genom min trötta kropp. Nyheterna rapporterade att barnpornografin på Internet markant hade ökat. Dagligen läggs tydligen ca 200 barnsexbilder ut på nätet och just nu finns 4 miljoner, 4 MILJONER, webbsidor som exponerar sexuellt utnyttjade barn. I slutet av reportaget berättade man att bilderna blir grövre och barnen yngre. Då höll jag på att kräkas! Fy fasen. Vad är det för jävla idioter som utsätter barn för övergrepp? Denna gen borde utrotas, människor som utsätter barn för sexövergrepp ska inte få leva mer. De ska dö en plågsam död! Och ser vi till att de dör en plågsam död kanske genen utrotas och världen blir aningens lyckligare.

2 kommentarer:

Anonym sa...

I första stycket gräver du ned dig själv...i det andra visar du varför...Så tråkigt!

Lisa sa...

Hm, anonyma kommentarer brukar jag vanligtvis inte lägga ned tid på. Att vara anonym är bara tecken på feghet. Nu är det så fiffigt att man inte riktigt kan vara totalt anonym på min blogg så jag blir lite fundersam när du nu väljer att vara anonym.

Och visst kan man tycka som du att människor som utsätter barn för sexuella övergrepp förtjänar att leva. Helt ok! Men jag gräver hellre ned mig själv istället. Är det ok för dig?