Lantmätarvägen 98

Jag ligger just nu i mitt lilla flickrum. Jag ligger på en madrass på golvet och känner lite vemod. Jag försöker suga in varenda hörn av mitt egna rum. Rummet där en kondomaffich alltid har hängt på dörren men som idag inte finns mer. En blekt rektangel är det enda som visar att något har hängt på dörren. Jag kan inte minnas varför jag just hängde en affich med tecknadefigurer som predikade om säker sex på dörren men den har alltid hängt där. Fettfläcken på tapeten påminner mig om doftkuruset som hänge på väggen. Jag kommer inte ihåg vad det skulle dofta men den hängde minsann där. Öppnar jag garderoben kommer jag mötas av den sneda hyllan som måste dras ut på ett speciellt sätt. På ena väggen finns fortfarnde hålen efter högtalarna jag proppsade på att de skulle hänga där. Jag tror de fick hänga i några månader innan jag möblerade om för femhundraelftegången.

Det finns många minnen och många "första gången händelser" som förknippas med detta hus. Fast det är inte så konstigt då jag upplevde lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet, gymnasiet och delar av högskolan just här. Jag känner dock bara att jag inte vill glömma.

Genom mitt fönster har jag hissat ned en packad väska kvällen då jag bestämde mig för att rymma. Jag rymde inte speciellt långt och var hemma innan någon hann sakna mig. Längst in under altanen såg jag någonting gult och bestämde mig för att ta reda på vad det var genom att krypa under. Jag fastnade så illa att det var nära på att pappa fick riva den nybyggda altanen. På mattan i mitt rum kräktes min kompis efter vår första fylla men genom att hävda att det gick magsjuka i skolan lyckades jag lura mamma. Jag har tjuvsett hela tv-serien V i trappen och jag har smygit ut genom garaget för att röka mina ciggaretter. Efter min första hemmafest skyllde jag risspyan på akut magförgiftning och brännhålen i mattan på lillebror. Lillebror har jagat mig genom nedervåningen med en förskärare då jag tror jag gav honom en örfil. Jag har nästan brännt ned hela huset genom att leka med tändstickor och hushållspapper vilket jag lyckades dölja mycket bra. Jag har legat och sovit på garagetaket precis under hustaket bara för att jag kunde. Jag har skrattat, gråtit, varit asförbannad, superkär och dundernere samtdigt som jag spelade Cure och klädde mig i svart.

Många hemska och fina minnen, minnen av händelser som har format mig.