Sista dagen

Imorgon bär det hem, på gott och på ont. Resan blev kanske inte som jag hade tänkt, många samtal har i alla fall slutat i tårar och ilska. Men jag har också fått lugn och ro, jag har till och med skrattat gott. Mina fina föräldrar har pysslat och donat medan min kära bror och hans hustru bokade in mig på en helkroppsmassage. Fantastisk lyx och jag är otroligt tacksam.

Jag känner mig så förvirrad, jag vet inte vad som är verkligt och overkligt. Jag vet inte om det jag känner är sant. Det som snurrar i min hjärna är allt annat än sunt och det som ska vara verklighet känns falskt. Min hjärna känns manipulerad, styrd av någon annan än jag. Det jag hör sägas är inte vad jag känner och jag får inte ihop de två världarna.

Snart åker jag till Kenya, är inte alls sugen men det är nog bra att jag åker. Jag vill dock inte lämna mina två underbara trollungar hemma när lådor packas. Jag vill vara med och trösta medan lådor packas. Känns otroligt vidrigt och värdelöst!